Eva.

 

& mannen gav sin hustru namnet Eva, ty

1 9 1 7

 
Jean Fouquet / Diptyque de Melun, 1452 - 58

Jean Fouquet / Diptyque de Melun, 1452 - 58

 

Eva
är leva.

 
 

Leva är; att andas, att icke andas oro.

 
 
 

2O2O.O2O2.O2:O2:O2 vilade Maria, vars åtta lungor samm.ande i eter, i nattkupén, från is. »Je m'appelle Marielle«, presenterades min franska variant av helig namne, för fransyskorna Marie Claire et Marie Dominique. I enighet med den sakrala logiken anades att vår kupés fjärde - än främmande, kalixborna dam, även hon är Maria.

Hon svarade mig:

Ja, jag heter Maria.
/ JUNGFRU MARIA o215

 

Ja, jag heter Maria Eva Anna; i fransk, latinsk & finsk form.

 

Maria förde mig till Uppsala & till St: Maria klockas klang. Anna är de händer vilka smeksamt för mig till läkedom, ur grodd väckt i Uppsala jord. / HELANDE HÄNDER o529

 

Ja. Sedan jungfrun & hennes moders ljusa anleten glänst över ett fördunklat liv, fann jag mig stå inför vår urmoder Eva, presenterad, representabel, i klarblå iris symbolik. Blå som himlen; blå som jorden. Vår jord är blå & månen reflekterar solen. Jordens varma hand lade sin välsignelse över mina höfters trängtan, & hon såg att det var gott.

 

När fiskarna cirklar intill månen, kännes en jordisk adamshands Reiki få livmodern tyngdlös; svävande, likt dess omhuldade eterväsen svävande, i ett den oändliga potentialens hav. Liv är önskat. Liv är älskat. Min känsliga sjöjungfrusjäl gråter av

 

inte lycka.

 

Ro. Det är ro.

 

Av ro gråter jag.

 
 

v. 1 o.

 
Lojura RándottirKommentera